Sippa lugnt.
Lite kuriosa för de ointresserade massor na är att i det här huset så tar det ungefär en timme och en kvart att få i sig morgonkaffet.
Det hälls upp, smakas av, ställs åt sidan, fylls på med varmt kaffe från kannan, värms, flyttas från klåfingriga småhänder och småsippas från i en oändlig loop. Varenda morgon.
Det här innebär att min gom har vant sig vid smaken av halvbränt, omgångsmicrat, mesljummet ecokaffe.
Så imorse hann jag börja fundera på vad som kan ha hänt med min kaffebryggare eftersom kaffet smakade skumt. Tills jag kollade klockan. Tio minuter från bryggaren ner i magen.
Så om någon vill bjuda mig på en kopp kaffe inom en snar framtid så ber jag om ursäkt redan nu. Grinar jag illa vid första klunken så ta det som en komplimang på att kaffet är färskt!