...som nu är ett år äldre. Igen.
Då har vi nog firat klart för idag. Tårtfrukost i all ära men det jag sett mest fram emot hela dagen har nog varit att den skulle ta slut. Lite speciella skäl till det såklart, oftast vill man ju att födelsedagar ska hålla igång länge, men inte jag. Inte den här.
Ju närmare midnatt, desto skönare faktiskt. För att ju längre in på dagen jag kommer, liggandes här på soffan, desto närmre kommer jag målet. Att få fira min dag, min egna dag, utan risk att behöva dela den med en framtida familjemedlem de kommande åren.
Du är välkommen, det vet du. Vi längtar oss galna här hemma efter dig. Men du får gärna komma en annan dag, en alldeles egen dag - DIN dag!
PS; då får vi ju dessutom äta tårta till frukost ytterligare en av årets fina vinterdagar.