ByTanten

Barns tankar är rätt underbara!
Jag läste precis på min systers blogg om hur hennes treochetthalvtåring resonerat kring vilka färger han gillade.
Helt underbart resonerat!

Tyvärr lyckas jag inte länka. Men jag ska inhämta teknisk support under morgondagen och se om jag kan lösa det problemet.

Nåja, nu är det så att min treåring också resonerar och funderar mycket. Bland annat över det här med att få syskon.
Jag ska nog tillägga att vi är väldigt genustänkande här hemma rent allmänt. Men till och med vi blev lite ställda av det här.

Alla gånger vi (föräldrar eller andra vuxna) har frågat vem bebisen i magen är, så har vi fått samma svar.
En bebis med snippa som ska ha namnet Arvid.

Nu blev det ju som så att bebisen som kikade ut igår inte hade snippa, utan snopp istället. Så självklart måste ju frågan ställas;
Vad tycker du bebisen ska heta? Arvid?

Nej.

Inte Arvid.

Elsa!


Såatte; Genus. Det är faktiskt rätt humoristiskt ibland, men även jag har visst en gräns. Tur jag har en unge som kan hjälpa mig att kartlägga den.